- Bearbetning och sådd av vall - När man väljer vallutsäde måste man beakta ett stort antal faktorer, bl.a. härdighet, möjligheter till samodling, hur väl sorten konkurrerar med ogräs, markförhållanden, torkkänslighet och tillväxthastighet. Huruvida vallen skall användas till bete, hö eller ensilage, vilka skördemetoder man använder och hur länge vallen skall ligga har också viss betydelse. Givetvis bör man också beakta fodervärde och smaklighet.)
- Betet - en försummad resurs - Enligt kalkyler och allmänna normer för avkastning och kostnader som man hafti många år borde betet vara det i särklass billigaste av alla foder som man har på kreatursgårdar. I praktiken verkar det som om detta inte skulle stämma eller i varje fall är ett effektivt utnyttjande av betet ingen enkel sak. )
- Bioenergi - Energiproduktion på lantgårdar i form av s k bioenergi kunde bli en betydande biförtjänst eller åtminstone en kostnadsinbesparing för egen användning av bränsle och drivmedel för gårdens uppvärmning och för gårdens olika fordon.)
- Kvickrotsbekämpning - Mekanisk kvickrotsbekämpning eller kemisk kvickrotsbekämpning?)
- Humushalten och dess betydelse - Betydelsen av en tillräcklig humushalt i marken har till stor del förbisetts i flera årtionden. Förändringar och önskade förändringar i humushalten kunde och borde beaktas i odingen och växtföljden på gården. )
- Startfosfor - Tidigt på våren, redan innan brodden kommit upp, har spannmålen bildat sk. fröanlag. Dessa anlag bestämmer antalet kärnor plantan kommer att bilda under växtsäsongen. Fosforn är en nyckelfaktor då det gäller antalet kärnanlag som bildas.)
- Såbäddsbearbetning för spannmål på olika jordarter - Avsikten är att skapa en såbädd i vilken fröna gror snabbt och jämnt. Fröna behöver förmånliga luft-, vatten- och temperaturförhållanden omkring sig för att ge en bra tillväxt. Det ger den bästa kvaliten och skördeutfall.)
- Kvävefixerande vallväxter - Baljväxternas förmåga att fixera kväve är en av hörnstenarna i den ekologiska odlingen. De kvävefixerande Rhizobiumbakterierna lever i baljväxternas rotknölar, växten tar alltså inte själv upp kväve ur luften. Ju större kvävefixering desto större blir knölarna. )
- Udda vallväxter - Baljväxtgrönfoder är vanligen en blandning av ärter och havre. Växten kan skördas i mitten eller slutet av juli, senast vid vippgång för att garantera en god packning av fodret. De flesta blandningar är lämpliga som insåningsgröda. )
- Kvalitetskrav för matpotatis - Potatisens kriterier i olika klasser.)
- Gräsväxter - Allmän information om diverse gräsväxter.)
- Gödsling, skötsel och skörd av vall - Anvisningar om gödsling, skötsel och skörd av vall.)
- Insådd av vall - Insådd av ny vall är ett viktigt arbetsskede som man måste utföra med omsorg. Eftersom vallarna i vårt klimat inte håller sig rena och produktiva i längden måste de för nyas med jämna mellanrum.)
|
Katalog:
Specialgrödor
